Jag blev motbevisad och det grekiska folket valde att rösta nej. Nej till att acceptera långivarnas krav men kanske även nej till att försöka lösa situationen konstruktivt. Jag kan inte annat än att hålla med Carl Bildt som skrev på twitter att han tyckte det var tragiskt.

Mitt i resultatet väljer även den grekiska finansministerierna att stiga av sin stol och lämna skeppet. Rösterna går isär ifall han var den lugnande eller den uppeldande parten i samtalen men hans avhopp var överraskande för många. Kanske allra helst då han tryckt för folkomröstning och som även röstade för det val som han själv önskat.

Bilder från Aten i natt visade människor som firade och jublade, jag antar att de såg röstresultaten som en vinst för folket mot maskinen men jag är rädd för att de inte förstår situationen de sitter i.

Grekland har en lång resa framför sig. Och en lång resa blir bara längre om man reser ensam.

På söndag är det val i Grekland. Ännu verkar det vara stora meningsskiljaktigheter om vad som faktiskt ska röstas om men att det ska bli ett val är klart.

Syftet med valet kommer att handla om hur Grekland ska ställa sig för fortsatt samarbete i euron. Hur man än vänder och vrider så är det dit frågan landar. Ifall de vill stanna kvar måste de gå med på en betalningsplan för sin skuld, om inte måste de införa en ny valuta och kämpa med att få skuldavskrivning etc. Oavsett vad som sker så har det som skett skadat det grekiska affärsläget för generationer framåt.

Valet har likt andra krav använts som ammunition i en infekterad debatt om skuld och ansvar. Vardera sida har hittat argument och tävlingen har stått för att ingen ska se ut att ge sig. Samtidigt är det tydligt att en stor del i den konflikt som är beror på att det blir en debatt mellan Tyska och Grekiska politiker vilka har ett infekterat förflutet sedan världskrigen.

Jag tror att folkomröstningen kommer att rösta Ja på söndag. Ja för att stanna kvar i euron, ja för att jobba vidare mot en lösning. Det kommer att göra ont under lång tid framöver, jag är övertygad om att vi ser en skuldsanering på åtminstone en del av skulden innan detta är över och att Grekland stannar kvar i euron.

Oavsett hur det blir så står Grekland inför en lång tid av ekonomiska reformer som måste ändra landets inställning till skatt och moms. Även landets inställning till arbete och finanser i allmänhet. Det är en lång resa som Grekland just nu står inför och jag hoppas att jag på söndag kväll/natt kan läsa om att omröstningen gått som jag hoppas.

Trots politikernas kampanj att folket ska rösta nej önskar jag att de ser förbi den blinda politiken och tänker på vad som är bäst för landet i det långa loppet.